Jobbigt att vara utan pojkvän. Ibland. Saknar dendär nykär-känslan då det bara pirrar i magen och hjärtat slår i 210km/h. Oturligt nog så faller jag alltid för fel kille. Faller alltid för dom som helt plötsligt blir askonstiga och skumma efter någon månad. Och dum som jag alltid är så tror jag att dom ska bli som vanligt igen. Men icke! Fast tur var det ju att det var jag som gjorde slut i mitt senaste förhållande. Så som vi hade det var ju helt värdelöst och borde inte blivit kallat för förhållande ens. Aja, jag ahr ca 60 år på mig kvar att hitta någon fin person att bli kär i så får bara bita ihop och leva livet tills den jäveln kommer för att sitta och vänta pallar jag inte liksom.