Förbi junibacken, mot oändligheten och så vidare

Känn ingen sorg för mig göteborg Stockholm. Jag gick åter igen hela vägen från gröna lund ensam. Och jag var irriterad denna gången också. Fast denna gången var det inte p.g.a en idiotisk pojkvän utan en idiotisk krulltott till kille som nästan armbågade mig rakt i nyllet och han verkade tro att det var värsta moss-pit eller något. Idioter alltså.

Jag gick ur den jobbiga, tjocka folkmassan när han sjöng Jag hatar att jag älskar dig för jag var inte på humör alls längre och hade ändå råkat komma ifrån Celine, Sara, Nathalie och deras tjejkompis som jag alltid intalar mig själv att hon heter Julia fast hon inte gör det. Men fick som tur var höra Ramlar så kvällen vart ju inte helt fail.

Fick inte så bra bilder på Håkan. Eller, fick inga bra bilder alls, rättare sagt. Även fast jag stod rättså nära scenen. Så det blir bara denna på båtarna vid dendär båtresturangen, som jag glömt bort namnet på bara för det, som jag tog på min lilla vandring påväg till centralen.

Gick dessutom lite vilse en gång men hitta tillbaka till rätt väg efter 5 minuter, haha.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0