Om det är någon låt som verkligen påminner mig om min två och ett halvt år långa period med stort, tovigt, svart hår så är det "lips like morphine" av Kill Hannah. Då på den tiden då jag alltid satt och var en oduglig elev som vägra gå på NO, SO och matte lektionerna så jag satt antingen på en bänk i ett hörn med skorna på bordet eller gick till caféterian vid simhallen och köpte godis med Sabine som också skolkade eller med Mira som kom till skolan för att inte gå på lektionerna.

På den tiden som jag vägde ynka 48kg och tyckte att jag hade tjocka ben fast dom egentligen var smala och snygga jämfört med hur dom ser ut idag. På den tiden man fortfarande hade rutiner i sitt liv men misskötte min skolgång totalt. Jag hade 75 poäng julterminen i 9an, men gick ut nian med godkänt i svenska, engelska, teknik och väl godkänt i bild. Värdelöst. Men jag vet varför jag inte skötte skolan, men jag ångrar verkligen att jag inte trotsade mina anledningar och bara börja plugga istället. Men aja, to late for regrets now.

Jag saknar faktiskt tiden då jag gick i högstadiet. Speciellt 8an och 9an. Vet inte varför men jag får en sån speciell känsla när jag tänker tillbaka på den tiden. Och jag saknar min lilla kropp som jag då hade. Men nu väger jag 16-18 kilo mer än vad jag gjorde då. Tur att det är första januari snart så jag kan starta mina nyårslöften: Börja käka nyttigare, träna och gå ner minst 10kg. jag måste trotsa min lathet så jag kan börja känna mig attraktiv igen. Fast så som jag såg ut i 8an och 9an, kroppsligt, kommer jag aldrig göra igen om jag inte svälter ihjäl mig och tränar tills jag dör.

Jag ångrar ingenting från min ruffsunge-period faktiskt. Jag ångrar inte att jag haft den stilen, jag ångrar inte att jag hade annan musiksmak och andra intressen på den tiden. Jag hade aldrig blivit den jag är idag om jag inte levt med den stilen. Alla borde ha en, som typ alla töntar kallar det, "emo"-period. Man lär sig mycket omedvetet under den tiden. Jag gjorde det iallafall!